Ridorientering Haga

Idag var vi med på ett litet arrangemang vid Locknesjön. När skogsridning och orientering möts så skapas ridorientering. Bärsäsongen är väl i princip över, men när det gäller orientering så är jag ett riktigt blåbär. Jag kan hålla koll på norr på kompasset, och Maria var riktigt skicklig att hitta farbara stigar, och med den kunskapen slog jag och min ridkompis våra någorlunda slipade hjärnor ihop och lyckades hitta samtliga kontroller trots bitvis svår terräng och gömställen. Att den första kontrollen vi hittade i glädje enbart var startflaggan bekom oss inte alls. Vi stämplade trots att den inte hade ett nummer.
Nåja. Terrängen var som sagt krävande, och när vi efter elva kontroller och 2, 5 timmes ridning (långsammast av 12 ekipage) gick i mål, bestod vår kvartett av två lealösa tjejer och två genomsvettiga fyrbentingar.

Det här var inte sista gången. VI återkommer gärna nästa år igen! Tack till Kerstin Sunnerheim och Lars-Peter Johnsson som ordnade det så bra!!!

P.S Blacken fick stanna hemma med Sebbe som sällskap, och jag tror att han var ganska nöjd med sin lott i livet. :)

Sommaren är slut

Det är ofrånkomligt. Hösten är här. Men innan kylan sveper in oss totalt kan man fånga några tillfällen mellan regnskurarna och hitta en ritt som ger lite perspektiv på tillvaron. En sån gjorde vi förra söndagen. I Vålådalen, 

Alltså föreställ dig en jämtländsk prärie bestående av torrmyrar med enorma arealer. Milavis med kilometerbred torr mark med stigar. Vi red tre tjejer i sidled, stundvis i full galopp över dessa vidder. Man kände sig lite som bröderna Cartwright. Lägg sedan till vadstället där ån var ca 30 m bred och strömmarna sög tag i hästarnas ben och ändrade riktningen och därtill stigen utmed ravinen med utsikt som ett Colorado. 

Som lök på laxen sprack solen fram i slutet av sextimmarsturen och lövverket sprack ut i alla tänkbara färger. 

Det är klart att man börjar fundera på hur man spenderar sina dagar. Jag har ju bästa hästen, och skulle kunna ge mig iväg så här varenda helg. Egentligen. 

    Men nästa helg blir det ridorientering i Brunflo. Funkar. ;) 

Hej på ett tag. Lakritstrollen står hemma på gården nu. Så då kan vintern komma, fast den får inte ha så bråttom. Några höstveckor till skulle sitta fint. På hästryggen.